Tragiskt

Hur folk orkar lägga ner så mycket energi på att bara tjata och bråka? Kommer aldrig förstå mig på det.

För att klargöra en sak: JAG och KIM är Moas föräldrar. Vi bestämmer vilka vi umgås med, varav ingen utav er, tyvärr är inräknade. Hon är över två år och har klarat sig bra hittills utan någon av er, är inte direkt så att ni är saknade. Och tänk om någon av er bara kunde inse att NEJ faktiskt betyder, just nej. Känner inte för att lägga någon som helst energi på människor som beter sig så illa. Har gjort det tillräckligt mycket och vad har det gett mig? Inget.

Ni kan fortsätta hota, snacka skit och hata mig hur mycket ni vill. Men jag kommer att göra allt i min makt för att hon ska växa upp i en kärleksfull miljö, där all skit som ni håller på med, inte finns med. hon har en morfar, hon har en mormor, hon har kärleksfulla människor runtomkring sig och hon behöver inte er. Och ja, precis som du så fint skrev hon kommer att växa upp en dag och du behöver inte berätta för henne, vad för en jävla morsa hon har, för vid det laget har jag redan berättat för henne vad för jävla släkt hennes pappa har. (Nej, det skulle jag faktiskt inte göra, för jag skulle inte sjunka så lågt.) men är så galet nyfiken på vad du egentligen skulle säga? Vad är det jag gör, som ni tycker är så fel? Att jag stänger ute er antar jag?

Jag har ett jobb, jag betalar mina räkningar, jag är ärlig, jag sätter mitt barn först. Jag är med andra ord allt som ni inte är.

Nog sagt, med detta hoppas jag att ni inser och kommer till insikt med att det inte finns något att hämta här och att vi inte vill något annat än att bli lämnade ifred.

Var tvungen att få ur mig detta, för jag blir så satans förbannad över hur folk kan bete sig! Vuxna människor som beter sig som barn, herrejösses. Kan bli så jävla trött ibland.